What more can I say?

Läste gamla blogginlägg i brist på sysselsättning o hittade två som jag minns så jävla väl. Det är bara ett år sen och ändå är allting så satans annorlunda nu. Helt sjukt! 

Tjugoandra maj tvåtusenåtta:
jag vill inte möta mörkret
LARsmattiasWINNERBÄCK, jag älskar dig. du gör mig lycklig, förälskad i hela livet och så jävla underbart bra. du ger dagarna lite mer färg, glans och GLÄDjE..  haha, vet tyvärr inte vilken bokstavskombination eller fel jag har. hela hjärnan har bara vridit sig 37 varv runt sin egen axel.     he he..  nej, ska försöka samla ihop mig o min hjärna och skriva nått seriöst.  idag kollade vi på nån film om hagfors på so:n, på musiken var vi för bra så vi fick inte nån tid till att träna så vi sjöng karaoke ist. lunch, nationella i franska.. var svårt fast lätt.. orkade inte anstränga mig, det får gå som det går. på no:n labbade vi och allihop ( aka joline) blev höga på all tsprit som sniffades. svenskan struntade joline o jag i, stället gick vi till minano o käkade venezia med ostkant, den satt förbannat fint.  väl hemma satte jag på musik på högsta volym och var lyckligast i hela världen (just då iaf), minns att jag låg och skrattade för mig själv.. vaknade av att mobilen ringde och då hade jag sovit i nån timme.. det tar hårt på en att ligga o göra ingenting.  gick ner till farmor o käkade lite oså. mycke mer har inte hänt (JO).. kände att det bara blev kaos av detta inlägg, så jag tror jag slutar...

SOLONG!         suckerssssssss!!


Tjugosjätte maj tvåtusenåtta:

this is the start of something good, don't you agree?

jag är en sån tönt. ligger i min här och skrattar åt guldfiskar, giraffer o ingenting. liveeeeeeet leeeeker och jag är övertrött. härligthärligt. sjunger follow through lite halvtyst, har haft den låten på hjärnan i cirka tre o en halv minut nu, sååå jobbigt.. tur att den är heltokejbra, så jaaa.. nej, va konstigt allting blev. men ville bara berätta att jag är sprudlade glad och det ska ingen få ta ifrån mig nu! vill vara så här tills jag stupar för sista gången. gonatt

SOLONG!




Saknar känslan så jävla mycket, det går inte att beskriva.  Kanske inte är så lätt för er som läser att förstå, men jag får tamigfan gåshud när jag tänker på att jag har varit sådär glad!


SO-fucking-LONG!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0