hundra dagar utan heder.



idag har jag inte gjort alls mycket. försökte städa lite förut, men min rastlöshet var för stor för att jag skulle orka sysselsätta mig med någonting sådant. istället tog jag larsson under armen och satte mig framför tv:N i några timmar. pågrund av utbudet av bra program uteblev kom rastlösheten tillbaka och all tristess gjorde att jag faktiskt satte på mig skorna och gick ut. gick hem till fredrik men ännu mera saker jag hade hittat och sen hem tillbaka. precis lagomt lång promenad för mina ben och mig.    ja, att fredrik och jag inte är tillsammans längre är väl ingen nyhet i sig.  även om det inte var länge sen så hinner djungeltelegrafen nå halvvägs till sunnemo innan man ens fattat det själv.. det var väl ingen nyhet för oss heller.. vi har nog båda två insett att det var dags ett tag nu, men man vill ju inte tro att det inte kan förändras. har hunnit kännt efter nu och det känns okej. visst kan det stundvis kännas  konstigt, men det vore väl ännu mera konstigt om jag inte kände så, eller? jag vet inte.. är helt och hållet oerfaren på ämnet, men jag gör ju bara som det känns rätt att göra. jaja, jag grämer mig inte för det. vi hade kul och det var bra punkt.

imorn ska joline och jag vara barnvakt, om nu inte dom blir sjuka igen som dom blivit dom senaste gångerna jag ska vara barnvakt.. tvivlar dom på min kunskap? jag vet inte.. men är det någonting jag kan så är det att passa barn. speciellt någon som jag älskar så mycket som stina. vad vore världen utan henne? det är den stora frågan just nu. men, vi får se hur det bli imorn, ska faktiskt försöka börja skriva av mig här nu, oftare än vad jag gör i dagsläget. vi får väl se.. solong!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0