Jag saknar sommaren 2008!

Dom sista veckorna på Asplund. Jag saknar känslan av att sommarlovet var nära. Att skolka bara för att kunna sitta ute i solen och försöka glömma att vi skulle skiljas åt. Att halsa gin o tonic på burk för att samla mod inför det första doppet. Sjunga nationalsången påväg hem mitt i natten. Hänga upp innebandymål där dom absolut inte hör hemma.  Sitta i skogen hela natten, kedjeröka och lyssna på LW. Jag saknar vmfesten på flyget till Turkiet och applåderna när vi landade. Spela stensaxpåse och vinna fem cigarettpaket som jag aldrig fick. Att sova mitt på dan och dansa på nätterna. Jag saknar att vara kär och göra dumma saker. Malta o alla människor jag träffade. Jag saknar drömmarna vi målade upp om hur vi skulle spendera resten av sommaren. Det som aldrig blev av. Nattdoppen och kvällspromenaderna. Klipporna med Madde i Fjällbacka. Nätterna vi var vakna och dagarna vi sov. Jag saknar ångesten över att börja gymnastiet, över att bli stor.      

Jag har svårt att tro att sommaren 2009, att året 2009, kommer bli lika jävla underbart som 2008 var. Men vi ska försöka, right?!

SOLONG!