topparna är högre nu och dalarna är djupare

hemma igen, nyduschad och pigg.. är jävligt lycklig som blev av med eländet så fort, hade nog inte orkat ligga och spy idag också. är uttråkad! vet inte vad jag ska sysselsätta mig med, skulle mer än gärna ta mig en promenad, men det tror jag faktiskt inte att min kropp orkar, får känna efter lite senare.. min tvdosa lyser ännu med sin frånvaro.. vill titta på tv ju, det går ju iofs att titta på en del program på datorn.. men det är inte bra nog.. får hoppas på att lillebror sover borta inatt så att jag kan ta över hans tv.      aja, ska göra iordning mej och göra någonting..solong!






image13
det spelar inte längre någon roll, jag orkar inte slåss. det är bortom min kontroll. du lämnade mig ensam och självklart blev jag rädd. min sista gnista hopp var att synas, att bli sedd. och jag glömmer bort att andas, för sex, musik och våld var det vackraste som hänt mig sen själen min blev såld. att synas utan att verka, ser enkelt ut på håll. men jag lever på impuls nu, via fjärrkontroll..

en mot en, tills morgonen kommer.

världens hemskaste dag igår.. satt hemma hos farmor och farfar och spydde som en gris hela dagen. ska väl inte gå in på för mycket detaljer.. men det kommer nog ta ett tag innan jag äter äpple igen iaf (: men nu mår jag fint, eller bättre iaf.. ska försöka få i mig någonting att äta så kanske orken kommer tillbaka... smittade farmor igår oxå, så hon och jag har luggit vakna inatt tsm, synd om henne.. men mindre långtråkigt för mig (: aja, ska se om det finns nån glass eller nått.. solong!



image9

stina

jag är samma nu som då, samma människa ungefär.

vet inte riktigt vad som är fel med mig, altervativ ett är att jag mår pissdåligt för att jag inte har ätit tillräckligt mycket på nåra dar eller så har vi altervativ två och det är att stina har smittat mig med magsjukan... vet inte, har inte spytt eller nått sånt men, det kommer nog skulle jag gissa på (; har ätit cirka en hel karta värktabletter sen jag vaknade klockan nio.. men det hjälper inte. så jag förmodar att idah och petter inte vill lämna bort stina till mig om dom vet att jag är lite på sjuken... får se om jag berättar för dom /; kanske mår bätre sen, ska försöka få i mig nått att äta iaf..

i skuggan under ett träd

precis kommit hem från joline, gick och mötte henne förut, sen gick vi hem till henne.. skulle prova våra betydligt-finare-på-hemsidan-peruker.. aja, ska förmodligen inte använda dom mer än en gång, så som duger.  kollade lite på nån repris på så ska det låta och sen tänkte vi ta oss en promenad, men det var för mörkt så vi skildes åt.. vet faktiskt inte vad jag ska göra nu, tror att jag vill sova.. men eftersom min tvdosa är borta kommer det bli enormt svårt att somna, måste ha tvn på.. men men.. tänk på barnen i norge saga.. det är bara att bita ihop. imorn ska pappa åka bort som vanligt.. less på det faktiskt. visst det är skönt att vara ensam hemma, men inte sova ensam.. är lite rädd för boogeyman.. aja, ska avsluta.

denna vemodiga man

 jag har nu letat överallt och jag hittar inte min tvdosa, och jag vet att det är någonting jag skulle ha sett klockan åtta, men jag lyckas aldrig minnas vad..

jag är inte fångad och frälst.


image8


sitta på någons redan tungt belastade axlar och skratta åt att han låter sig göra sig till åtlöje, ett föremål för andras föraktsfulla, sarkastiska skratt.

hundra dagar utan heder.



idag har jag inte gjort alls mycket. försökte städa lite förut, men min rastlöshet var för stor för att jag skulle orka sysselsätta mig med någonting sådant. istället tog jag larsson under armen och satte mig framför tv:N i några timmar. pågrund av utbudet av bra program uteblev kom rastlösheten tillbaka och all tristess gjorde att jag faktiskt satte på mig skorna och gick ut. gick hem till fredrik men ännu mera saker jag hade hittat och sen hem tillbaka. precis lagomt lång promenad för mina ben och mig.    ja, att fredrik och jag inte är tillsammans längre är väl ingen nyhet i sig.  även om det inte var länge sen så hinner djungeltelegrafen nå halvvägs till sunnemo innan man ens fattat det själv.. det var väl ingen nyhet för oss heller.. vi har nog båda två insett att det var dags ett tag nu, men man vill ju inte tro att det inte kan förändras. har hunnit kännt efter nu och det känns okej. visst kan det stundvis kännas  konstigt, men det vore väl ännu mera konstigt om jag inte kände så, eller? jag vet inte.. är helt och hållet oerfaren på ämnet, men jag gör ju bara som det känns rätt att göra. jaja, jag grämer mig inte för det. vi hade kul och det var bra punkt.

imorn ska joline och jag vara barnvakt, om nu inte dom blir sjuka igen som dom blivit dom senaste gångerna jag ska vara barnvakt.. tvivlar dom på min kunskap? jag vet inte.. men är det någonting jag kan så är det att passa barn. speciellt någon som jag älskar så mycket som stina. vad vore världen utan henne? det är den stora frågan just nu. men, vi får se hur det bli imorn, ska faktiskt försöka börja skriva av mig här nu, oftare än vad jag gör i dagsläget. vi får väl se.. solong!

RSS 2.0